Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Följande studie hade som syfte att undersöka studentterapeuters känsloupplevelser i samtal med utbildningsklienter om existentiella teman. Studien grundade sig i semistrukturerade intervjuer med sex studentterapeuter på ett psykologprogram i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av abduktiv tematisk analys. Analysen grundade sig i huvudteman upplevda affekter, terapeutens affektmedvetenhet, härbärgering av affekter, terapeutens arbete med affekter och det existentiella samtalets påverkan. Resultaten visade på att en lägre medvetenhet om affekter och Existentiella funderingar försvårade härbärgeringen av och det terapeutiska arbetet med affekterna, vilket ledde till missade möjligheter i terapin.

Amyotrofisk Laterskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som endast drabbar det motoriska nervsystemet vilket leder till förlamning och slutligen döden, överlevnaden är 3-5 år. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, endast symtomatisk behandling. Lidande kan gestalta sig på olika sätt, välbefinnande är en unik upplevelse och högst individuell. En vårdrelation mellan en patient med denna diagnos och vårdpersonalen bör ges utrymme och präglas utav patientens önskemål. En ökad förståelse gentemot dessa patienters upplevelse är centralt och av stor betydelse för vårdrelationen.

Människor som drabbas av en livshotande somatisk sjukdom kan i sitt lidande ibland känna sig nedstämda med existentiella tankar och funderingar kring liv och död. Existentiella frågor kan beskrivas som själsliga frågor om meningen med livet. Sjuksköterskan på somatiska vårdavdelningar kan ibland känna sig osäker då patienter uttrycker existentiella tankar och känslor och risken är då att sjuksköterskan förbiser patienters behov.Syftet är att utifrån begreppet lidande belysa patienters upplevelser av existentiella tankar och känslor vid livshotande somatisk sjukdom. Metoden som användes var en litteraturbaserad studie där kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Evans (2002) granskningsprocess samt Fribergs (2006) analysmodell.Resultatet har delats upp i fyra huvudteman; tankar kring livets mening, tankar kring livet och döden, känsla av stöd som bidrar till lindring i lidandet och känsla av brist på stöd som bidrar till vårdlidande.Resultatet i detta examensarbete kan bidra till att sjuksköterskor dels fördjupar sin kunskap i att lindra lidande och dels får en bättre insikt i hur viktigt det är att uppmärksamma patientens existentiella behov. Sjuksköterskan bör ta sig tid och sätta sig ner hos patienten, så patienten får en chans att få uttrycka sina existentiella tankar och känslor.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var.

Studien undersöker läromedlen PM och Livsviktigt, som används i religionskunskap och i social och emotionell träning (SET). Och fokuserar på hur dessa belyser existentiella frågor i jämförelse med de riktlinjer som Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet är att se hur dessa läromedel svarar mot Lgr 11 och om läromedlen tar upp de områden som Lgr 11 säger ska ingå i undervisningen. För att nå information om detta genomfördes en innehållsanalys av läromedlen som används i religionskunskap och SET undervisningen. Läromedlen jämfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma områden som styrdokumentet.

Då en människa drabbas av en kris kan utomstående hjälp krävas för att hantera och bearbeta de existentiella frågor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa är våld i nära relationer. Föreliggande studie har undersökt jourkvinnors stödsamtal med våldsutsatta kvinnor på kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frågor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i så fall på vilket sätt utrymmet för dessa frågor i stödsamtal bidrar till ett ökat välmående för kvinnor utsatta för mäns våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex jourkvinnor runt om i landet.

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas.

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor. Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet. Detta har lett till följande forskningsfrågor: ? Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov? ? Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?.

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.

Bakgrund Inom palliativ vård möter sjuksköterskor huvudsakligen existentiella frågor relaterade till döden. Dock är det inte alltid sjuksköterskor vill möta dessa frågor, vilket kan skapa lidande för patienten. Vald teoretisk referensram utgörs av Travelbee?s teori om mellanmänskliga relationer och Watson?s teori om att skapa en hjälpande och tröstande relation. Syfte Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av existentiella frågor i möten med patienter som vårdas  i den palliativa vårdens sena fas.